Jag hatar att vara inne på HästNet, det förknippar jag bara med ledsamheter och skit. Men på något sätt hamnade jag där nu och jag hade samma sortering på annonserna som när jag letade häst för ett år sedan. Det var så skönt att se att det knappt fanns en enda tänkbar häst - antingen var de för dyra, för unga, för gamla, för stora, för ädla ja jag kan hålla på flera rader. Det var så skönt att se det och får mig att inse ännu mer vilken tur jag hade som hittade Bompa. Jag är också jäkligt stolt över mig själv och väntade på den rätte fastän familjen började knorra för att jag aldrig bestämde mig. Men när man provrider något som liknar mer än mammut än en häst i -20 grader och det klickar, då är det rätt!