Mamma och pappa var som sagt inte hemma i helgen så därför hade jag provat på att köra transporten och det gick bra. Men jag behöver ändå hjälp med att lasta och sådär och jag hade ingen som kunde hjälpa mig så jag strök mig i onsdags. Men då tyckte en annan ryttares mamma så synd om mig att hon erbjöd sig att köra mig - hur snällt är inte det då?! Så i fredags fixade jag så att jag var med i alla fall. I lördags kväll pratade jag med min granne och då kom jag på att hon kanske kunde hjälpa mig, men då skulle hon själv vara iväg på en annan tävling men hennes man kunde hjälpa mig. Så söndags förmiddag kom han, hjälpte mig att vända transporten och lasta och sedan körde jag själv till ridklubben. Hahaha många turer fram och tillbaka!

I början av året hade jag som mål att starta LA under 2011, något som vi nu inte alls är redo för egentligen men när KM gick i LA:1 så tänkte jag att vi är med bara för skojs skull.

På framridningen var han jätteduktig, jag kände verkligen att det fick gå hur det ville inne på banan för han var så härlig!

Inne på banan så blev han väldigt pigg och het, han blev rädd för domaren och ville inte gå nära C-kortsidan och jag hade inte riktigt koll men jag bara tänkte på att genomföra programmet. Folk tyckte typ synd om mig, "han hade en dålig dag", "Vad tittig han var" osv men jag var bara jätteglad! Vi hade jättekul inne på banan och jag kommer bara ihåg allt det positiva!

Vi kom sist(vilket jag hade räknat med) med 53% men jag har nog aldrig varit såhär glad efter och framförallt under en start förut! Jag bokstavligen satt och skratta för mig själv ;)